Coronapandemin visar hur sårbart Sverige är

Coronapandemin

Sveriges krisledning har inte fungerat under coronapandemin. Regeringen har gömt sig bakom myndigheter och skyllt ifrån sig på kommuner och regioner. Om det är så det fungerar vid en civil kris – vad händer då vid ett fientligt angrepp? Nu måste Sveriges krisledning byggas upp från grunden. Därför presenterar vi en handlingsplan med 24 konkreta åtgärder, skriver Ulf Kristersson och Pål Jonson i Dagens industri.

Krisledningsförmåga måste vara varje regerings kärnkompetens. Men den nuvarande regeringen har fjärmat sig från det ansvaret. Och den har aktivt agerat tvärtemot centrala slutsatser från utvärderingar av tidigare formativa kriser, såsom tsunamikatastrofen 2004.

Sverige måste nu en gång för alla dra lärdom av dyrköpta erfarenheter från de senaste decenniernas kriser. Den här gången var det ett virus, nästa gång kan det vara ett fientligt angrepp. För vår tids hot är många och allvarliga. 

Moderaterna presenterar därför en omfattande handlingsplan med 24 konkreta åtgärder för att stärka den nationella krisledningen och skydda Sverige mot hybridhot som cyberattacker och spioneri. Vi föreslår bland annat: 

• Att Sverige inrättar ett nationellt säkerhetsråd som har sitt säte hos statsministern i statsrådsberedningen.
•  Att Sverige inrättar ett totalförsvarsdepartement med ansvar för både det militära och civila försvaret.
• Att det nationella säkerhetsrådet ska kunna aktivera en operativ myndighetssamverkan.
• Att de svenska underrättelsemyndigheterna ses över organisationsmässigt, liksom deras förmåga att samarbeta med andra myndigheter, för att fånga upp hot mot Sveriges säkerhet. 
•  Att den nya myndigheten för psykologiskt försvar och det nya cybersäkerhetscentret får tydliga uppdrag att samarbeta för att identifiera och möta valpåverkan.